Axel Fridell var son till möbelsnickaren Per Johan Fridell och dennes hustru Johanna Karolina Söderberg. Han arbetade först som springpojke och senare i Falu koppargruva. Under tiden vid gruvan började han studera konst vid aftonskola, och fick som kurskamrater bland andra Hans Norsbo och Bertil Bull Hedlund. Från 1909 började han på egen hand utbilda sig till konstnär. Tidigt fick han stöd från Anshelm Schultzberg och Gustaf Ankarcrona. Fridell var en stor beundrare av Ankarcrona och besökte honom flera gånger. 1913 flyttade Fridell till Stockholm där han studerade vid Wilhelmsons målarskola. På inrådan av Schultzberg sökte han till Konsthögskolan där Axel Tallberg kom att bli hans lärare i grafik, och inspirera Fridell själv att börja arbeta inom grafikens rår. Under sitt första år i Stockholm bodde han tillsammans med Helge Zandén, 1914 återupptog han här kontakten med Bertil Bull Hedlund och David Tägtström, som studerat i Paris men tvingats hem sedan första världskriget utbrutit. I sällskap med Bertil Bull Hedlund började han nu att försumma studierna för uteliv i Stockholm på Novilla, Berns och Hamburger Börs. Det ledde till att Bertil Bull Hedlund och Axel Fridell 1916 relegerades från Konsthögskolan. Genom sina kontakter med Axel Tallberg fick han dock möjlighet att fortsätta trycka grafiska blad vid konsthögskolan.[5] Sin första utställning hade Axel Fridell 1914 tillsammans med Bertil Bull Hedlund i en bokhandel i Falun julen 1914. Den innebar ingen större framgång. Våren 1915 hölls en utställning på biblioteksgatan i Stockholm med verk av Fridell, Hilding Linnqvist, Axel Nilsson och David Tägtström. 1917 ställde han ut tillsammans med Ruben Nordström i en lokal i Birger Jarlspassagen varvid han uppmärksammades av August Brunius. Det innebar att efterfrågan på Fridells grafik ökade, särskilt hans torrnålsgravyrer. 1918 deltog han tillsammans med Tägtström och Eric Detthow i en utställning på Konstakademin. Under de följande åren minskade hans produktivitet i takt med att utelivet upptog allt mer av hans tid. 1921 reste Fridell till Italien, där han särskilt besökte Florens, San Gimignano och Venedig. Efter återkomsten till Sverige bosatte sig Fridell i Falun. 1923 reste han dock åter utomlands och slog sig ned i Paris, där han stannade till 1925. Efter återkomsten till Sverige slog han sig på nytt ned i Stockholm. Samma år lärde han känna Thorsten Laurin, vilken kom att influera Fridell genom att intressera honom för den engelska grafiken.[5] Förutom grafik målade han även i olja, bland annat självporträtt, interiörer med figurer samt landskap med motiv från Stockholmstrakten eller Falun, ofta lätt och luftigt hållna och i en blond och ljus kolorit. När Fridell dog 1935, bara 40 år gammal, hade han på knappt två decennier hunnit nå samma konstnärliga höjder som det tagit till exempel Anders Zorn en hel mansålder att nå. Dödsorsaken var spridd lungcancer.[6] Han dog på S:t Eriks sjukhus i Stockholm på söndagseftermiddagen den 26 maj 1935. Fridell är begravd på Norslunds kyrkogård i Falun. På Dalarnas museum i Falun finns stora samlingar av Fridells verk och han finns representerad vid Nationalmuseum[7] i Stockholm, Värmlands museum, Kalmar konstmuseum[8], Norrköpings konstmuseum[9] och Göteborgs konstmuseum.[10]